Det var ett tag sedan bloggen uppdaterades, inte på grund av att det inte finns saker att skriva om, men för att tiden har flugit iväg.
De flesta av Er som är uppdaterade i vad som försiggår svensklöpning kunde se att jag bommade rejält mitt mål vid Vienna Marathon, tyvärr de 2:30-32 som jag hade som mål blev snarare 2:37, loppet gick inte alls enligt min önskan.
Redan från början kände jag att det var svårt att hitta rytmen och även om jag trodde att det skulle ge sig längre in i loppet så blev inte fallet, tvärtom det blev tyngre och tyngre, att vinden sedan hjälpte till gjorde att ett dålig resultat var ett faktum.
Jag kunde passera halva loppet på strax över 1.15, och känslan i kroppen var inget vidare, jag hade ingen flyt i steget och oftast när man går lite på över gränsen brukar andra delar i kroppen ge sig, i mitt fall magen, det började redan vid 23km och släppte aldrig. Det var exakt samma problem med magen som jag har fått vid mina två senaste sprungna Marathon (Frankfurt 2013 och Rotterdam 2013), konstigt nog har jag inte laddat annorlunda gentemot tidigare lopp.
Dagarna efter loppet, förutom lite spänningar i baklåren, var kroppen i rätt bra skick vilket är ett bevis att jag har mer i kroppen att ge än vad som kunde tas ut vid tävlingen. Jag kunde börja träna redan på tisdag och har tränat sedan dess, jag har kört lite lugnare på distans, ett pass tröskel och igår tävling, Sjömarksloppet.
Detta lopp är jag nöjd med, det var en bra indikation inför Göteborgsvarvetet om 2 veckor, det känns kontrollerat hela vägen även om tiden är inget att skryta om. Men finns inte farten i kroppen kan jag inte kräva mer heller, jag känner att för varje år som går blir det ännu svårare att motivera sig att köra hårda pass ensam. Ålder eller lathet?, jag tror på en kombination med lite överhäng på sistnämnda.
Som sagt härnäst står GBG-Varvet i planen, vi kanske ses då....
söndag 10 maj 2015
söndag 15 mars 2015
Rapport v.11
Veckorna rullar på som vanligt, fast det känns som att det går fortare än vanligt.
Sedan sista inlägget har man kunnat träna på hyfsat ända till slutet på v.9 då åkte man på en influensa som orsakade 1 vecka av träningsupphåll.
Denna vecka har man kunnat träna på dock i lägre fart och något mindre mängd än vad som var planerat från början (jag tar alltid det väldigt lugnt första veckan efter att ha varit förkyld eller liknande).
Det är ändå otroligt hur mycket påverkad man blir av en veckas uppehåll, så fort man börja träna då får man fruktansvärd träningsvärk.
Hur mycket detta kommer att påverka mitt slutmål är svårt att säga, det visar sig om några veckor. Tyvärr, jag vet att jag kan ha tappat en av de mest viktiga veckorna i mitt träningsupplägg där jag förutom att ha planerat en del kvalitet i form av tröskelpass hade också planerat en av de längsta långpassen, 38km!
Men nu är som det är, det är bara göra det bästa av situationen och inte låsa sig vid det som har varit.
Idag sprang jag långpass i lugnt tempo, på mig hade jag ett par Adidas Boston Boost, dessa skor hade jag använt tidigare vid ett par träningar på löpbandet och tyckte så mycket om känsla som de gav att jag bestämde mig för att lägga de åtsidan för att inte springa slut dem (rädd för att Adidas inte skulle göra flera sådana skor).
För ett par veckor sedan skaffade jag ett par till Adidas Boston Boost 2015 års modell och då bestämde jag mig för att nu ta fram de gamla 2014 och köra dagens långpass, jag säger bara en sak " vilken modell, vilka skor", det känsla som jag fick på löpband ett par gång tidigare var inget gentemot dagens känsla.
Jag kan låta partiskt eftersom jag är Adidas entusiast men glöm inte att tills för 12år sedan har jag haft och använt andra skor & sportkläder fabrikat. Oavsett, är du på väg att köpa nya skor? inför årets utmaningar?, då kan jag rekommendera stark denna modell den passar lika bra för träning som tävling, absolut en modell bland de bästa som Adidas har tagit fram i Boost familjen.
Kommer att definitivt att beställa några par till, och även tävlingsmodellen Adidas Adizero Boost, dessa blir spännande att provträna och till slut springa runt på gatorna i Wien.
Sedan sista inlägget har man kunnat träna på hyfsat ända till slutet på v.9 då åkte man på en influensa som orsakade 1 vecka av träningsupphåll.
Denna vecka har man kunnat träna på dock i lägre fart och något mindre mängd än vad som var planerat från början (jag tar alltid det väldigt lugnt första veckan efter att ha varit förkyld eller liknande).
Det är ändå otroligt hur mycket påverkad man blir av en veckas uppehåll, så fort man börja träna då får man fruktansvärd träningsvärk.
Hur mycket detta kommer att påverka mitt slutmål är svårt att säga, det visar sig om några veckor. Tyvärr, jag vet att jag kan ha tappat en av de mest viktiga veckorna i mitt träningsupplägg där jag förutom att ha planerat en del kvalitet i form av tröskelpass hade också planerat en av de längsta långpassen, 38km!
Men nu är som det är, det är bara göra det bästa av situationen och inte låsa sig vid det som har varit.
Idag sprang jag långpass i lugnt tempo, på mig hade jag ett par Adidas Boston Boost, dessa skor hade jag använt tidigare vid ett par träningar på löpbandet och tyckte så mycket om känsla som de gav att jag bestämde mig för att lägga de åtsidan för att inte springa slut dem (rädd för att Adidas inte skulle göra flera sådana skor).
För ett par veckor sedan skaffade jag ett par till Adidas Boston Boost 2015 års modell och då bestämde jag mig för att nu ta fram de gamla 2014 och köra dagens långpass, jag säger bara en sak " vilken modell, vilka skor", det känsla som jag fick på löpband ett par gång tidigare var inget gentemot dagens känsla.
Jag kan låta partiskt eftersom jag är Adidas entusiast men glöm inte att tills för 12år sedan har jag haft och använt andra skor & sportkläder fabrikat. Oavsett, är du på väg att köpa nya skor? inför årets utmaningar?, då kan jag rekommendera stark denna modell den passar lika bra för träning som tävling, absolut en modell bland de bästa som Adidas har tagit fram i Boost familjen.
Kommer att definitivt att beställa några par till, och även tävlingsmodellen Adidas Adizero Boost, dessa blir spännande att provträna och till slut springa runt på gatorna i Wien.
 |
| Ovan från vänster, Adizero Boston 4, i mitten Adizero Boston Boost 2014, till höger Adizero Boston Boost 2015 |
 |
| Några av mina Adidas redskap "There Can be Only One" |
måndag 26 januari 2015
V.05,
Det är nu 11 veckor kvar till Wien- Marathon.
Veckorna rullar på, liksom träningen.
Januari är en månad som inte gynnar löparen här i Sverige, enligt min åsikt i alla fall. Dagarna är mörka, och en cocktail bestående av olika väderlek.
De senaste veckorna har träning ändå rullat på, trots det olika typ av väder, allt från kyliga och regniga dagar till dagar med mycket vind och snö. Fokus ligger nu på att försöka få mängd i kroppen, vilket innebär att det måste samlas ett antal mil varje vecka, detta har inte varit lätt, dels på grund av vädret, men också för att det har varit långa arbetsdagar.
Jobbet kräver att man befinner sig hemifrån ca.13 timmar per dag, och på detta ska jag försöka springa ett par mil om dagen, det ställer verkligen ens huvud på spel om hur mycket man kan tåla.
Jag tänker tillbaka på period från hösten 2011-vår 2012, hösten 2012 -vår 2013, när jag förberedd mig till Rottedam Marathon, det kändes inte lika tufft då, var det att man var några år yngre och orkade mera? eller att man jobbade mindre, (inte så långa dagar) är jag säker på, eller kan det vara att man hade mer pannben?
Ja, svårt att säga, men vad jag kommer ihåg då kunde man ligga på 15 mil / vecka utan att kännas som det gör nu, dessutom kunde man hålla ett bra fart på distans vilket är grunden och filosofin i den typ av träning jag gör.
Aktuellt att komma upp i 13-14 mil veckor är tufft och jäkla jobbigt, att springa distans i farter under 4 minuter är ännu tuffare och nästan omöjligt.
Men, men, vi får se jag ska inte kasta in handduken än, målet i Wien är satt till 2:30 och det är det som ligger till grund till min träning.
Så länge, är bara att jobba, jobba, jobba...
Veckorna rullar på, liksom träningen.
Januari är en månad som inte gynnar löparen här i Sverige, enligt min åsikt i alla fall. Dagarna är mörka, och en cocktail bestående av olika väderlek.
De senaste veckorna har träning ändå rullat på, trots det olika typ av väder, allt från kyliga och regniga dagar till dagar med mycket vind och snö. Fokus ligger nu på att försöka få mängd i kroppen, vilket innebär att det måste samlas ett antal mil varje vecka, detta har inte varit lätt, dels på grund av vädret, men också för att det har varit långa arbetsdagar.
Jobbet kräver att man befinner sig hemifrån ca.13 timmar per dag, och på detta ska jag försöka springa ett par mil om dagen, det ställer verkligen ens huvud på spel om hur mycket man kan tåla.
Jag tänker tillbaka på period från hösten 2011-vår 2012, hösten 2012 -vår 2013, när jag förberedd mig till Rottedam Marathon, det kändes inte lika tufft då, var det att man var några år yngre och orkade mera? eller att man jobbade mindre, (inte så långa dagar) är jag säker på, eller kan det vara att man hade mer pannben?
Ja, svårt att säga, men vad jag kommer ihåg då kunde man ligga på 15 mil / vecka utan att kännas som det gör nu, dessutom kunde man hålla ett bra fart på distans vilket är grunden och filosofin i den typ av träning jag gör.
Aktuellt att komma upp i 13-14 mil veckor är tufft och jäkla jobbigt, att springa distans i farter under 4 minuter är ännu tuffare och nästan omöjligt.
Men, men, vi får se jag ska inte kasta in handduken än, målet i Wien är satt till 2:30 och det är det som ligger till grund till min träning.
Så länge, är bara att jobba, jobba, jobba...
söndag 4 januari 2015
Önskar er alla, Gott nytt 2015!!
Nytt år, nya möjligheter...
de sista dagarna på 2014 avslutades med en löpning, efter att har varit tvungen att göra ett avbrott i nästan 2 veckor på grund av en kraftig förkylning.
Denna vecka har man återigen kunnat ta upp mängd och förhoppningen är att trappa upp träningen successivt så att man kommer upp i den mängd som behövs för att kunna klara 2.30 senare i vår.
Under de närmsta 3 veckorna är det mängd på träning som kommer att vara fokus, därefter kommer jag att bibehålla mängden men istället att byta ut visa distanspass mot kvalitativa pass i form av tröskel och snabbdistans.
Detta upplägg kommer att pågå i 8 veckor för att sedan börja trappa ner träningen inför det första målet för säsongen, Wien Marathon.
Jag kommer att uppdatera med nya inlägg under tiden för att berätta hur det går!
Så länge är här mina tilltänkta huvudtävlingar för 2015.. det finns också här bredvid.
12/4 - Vienna City Marathon
23/5 - Göteborgsvarvet
30/5 - Stockholm Marathon??, (Har inte bestämt mig än, beroende på återhämtningen efter Vienna)
26/9 - Lidingöloppet 30km
24/10 - Terräng SM, M40
de sista dagarna på 2014 avslutades med en löpning, efter att har varit tvungen att göra ett avbrott i nästan 2 veckor på grund av en kraftig förkylning.
Denna vecka har man återigen kunnat ta upp mängd och förhoppningen är att trappa upp träningen successivt så att man kommer upp i den mängd som behövs för att kunna klara 2.30 senare i vår.
Under de närmsta 3 veckorna är det mängd på träning som kommer att vara fokus, därefter kommer jag att bibehålla mängden men istället att byta ut visa distanspass mot kvalitativa pass i form av tröskel och snabbdistans.
Detta upplägg kommer att pågå i 8 veckor för att sedan börja trappa ner träningen inför det första målet för säsongen, Wien Marathon.
Jag kommer att uppdatera med nya inlägg under tiden för att berätta hur det går!
Så länge är här mina tilltänkta huvudtävlingar för 2015.. det finns också här bredvid.
12/4 - Vienna City Marathon
23/5 - Göteborgsvarvet
30/5 - Stockholm Marathon??, (Har inte bestämt mig än, beroende på återhämtningen efter Vienna)
26/9 - Lidingöloppet 30km
24/10 - Terräng SM, M40
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)